Regionala cancercentrum (RCC) har samlat in regionernas redovisningar och analyser av de standardiserade vårdförloppen (SVF). Årets redovisningar innehåller omfattande analyser på vad som orsakar de längsta väntetiderna.
RCC:s genomlysning av patologin identifierar flera hinder som påverkar ledtiderna inom standardiserade vårdförlopp (SVF) och cancervården.
Regionala cancercentrum i samverkan har gjort en genomlysning av hur bild- och funktionsmedicin används i Sverige i dag. Rapporten visar att efterfrågan på bland annat datortomografier (DT) har ökat kraftigt de senaste åren. Cancerutredningar enligt standardiserade vårdförlopp, SVF, utgör cirka 5-10 procent av utredningarna.
Resultaten visar att det finns en stor efterfrågan av mer information med en tydligare överblick över vilken cancerrehabilitering som finns samt hur man som patient kan få tillgång till den och vad man som patient har rätt till.
Insjuknandet av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen har nästan tredubblats under perioden 2005–2019 och en ytterligare närmast fördubbling förutses till år 2034 om denna trend håller i sig. För ett långsiktigt och effektivt primärpreventivt arbete bör varje region aktivt arbeta för att bättre nå ut till befolkningen avseende risker och rekommendationer.
Ett av två mål bakom satsningen för standardiserade vårdförlopp (SVF) uppnås, visar en ny årsrapport som Regional cancercentrum i samverkan sammanställt.
Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan lanserar en rapport som visar hur arbetet mot cancer bedrivits de senaste åren och prioriteringar framåt. Eftersom regeringen har aviserat att man planerar en uppdaterad cancerstrategi kan rapporten användas för att tydliggöra vilka delar som behöver finnas inom ramen för en ny cancerstrategi.
Idag publicerar Regionala cancercentrum en nationell genomlysning av den urologiska sjukvården. Syftet med rapporten är att stärka tillgängligheten och kvaliteten inom vårdområdet. En nulägesbild ges och en rad nya förslag på åtgärder presenteras. Det är första gången en omfattande genomlysning av urologiområdet genomförs.
Delprojektet ”Neurokognitiv rehabilitering”, som bedrivs inom ramen för barncancersatsningen i Mellansverige, syftar till att öka livskvaliteten hos barn som fått kognitiva svårigheter efter cancersjukdom eller cancerbehandling.
Varje barncancercenter i Sverige har numera en apotekare anställd. Sedan ett år tillbaka arbetar Sofie Holmgren som apotekare på barnavdelning 3 vid Norrlands universitetssjukhus, där barn med onkologiska och hematologiska sjukdomar utreds och behandlas. Anställningen är ett av resultaten av en statlig barncancersatsning.
Unikt för programmet är en nationell samordning, som innebär att screeningen är utformad på samma sätt i alla Sveriges regioner –från erbjudande om screening till eventuell koloskopi. Beräknat är att minst 300 liv årligen kommer kunna räddas då screeningprogrammet är fullt utbyggt år 2026.
Tidigt upptäcka biverkningar, fånga upp barn som behöver stöd och ge dem det även efter sjukdomen. Det är syftet med den strukturerade uppföljning som Universitetssjukhuset i Linköping gör för barn som haft tumörer i centrala nervsystemet. Nu utökas uppföljningsmodellen så att även barn som haft leukemi erbjuds den.
Om människors levnadsvanor varit i linje med rekommendationer som återfinns i den europeiska kodexen mot cancer hade en tredjedel av cancerfallen i Sverige kunnat undvikas. Vinsterna är omfattande, för såväl patienter som samhället i stort. Nu görs ett kraftfullt omtag i Sverige för att öka och stärka det preventiva arbetet.
Patienter som utretts för misstanke om cancer enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) är överlag nöjda med sin upplevelse av vården – även under pågående covid-19-pandemi. Det visar Regionala cancercentrums senaste mätresultat.
Hur många av alla som insjuknar i cancer har utretts enligt standardiserade vårdförlopp? Och hur många av de SVF-utredda patienterna har fått starta sin behandling inom angiven tidsram? Svaren finns nu lätt åtkomliga i RCCs nya SVF-statistik. Ett par nya grafer visar dels hur väntetiderna utvecklats över tid, dels hur mycket längre patienter som inte fått starta behandling i tid har fått vänta.
Enligt det standardiserade vårdförloppet ska en misstänkt hudförändring tas bort inom sju dagar efter upptäckt. I Region Halland får 8 av 10 patienter hjälp inom den tiden. Enligt Carl Axenborg på sjukhuset i Varberg ligger en regional informationskampanj, ett gemensamt journalsystem men framförallt ett nytt och sammansvetsat arbetssätt bakom landets effektivaste utredning av misstänkt hudcancer.
När arbetsdagen blev övermäktig för kirurgklinikens sjuksköterskor inrättade klinikledningen en koordinatorstjänst. Två medicinska sekreterare sköter nu allt administrativt arbete kring utredningen av patienter inom sex standardiserade vårdförlopp. – Utan Hanna och Monica hade jag aldrig hunnit med mitt arbete, säger Malin Jannesson, kontaktsjuksköterska vid kirurgkliniken på Blekingesjukhuset.
Vilka patienter med misstänkt skelett- och mjukdelssarkom utreds just nu enligt standardiserat vårdförlopp? Och hur länge har de väntat? Med applikationen Qlikview kan David Wennergren och hans kollegor på Sahlgrenska universitetssjukhuset följa patienterna i realtid. – Vi ser även hur stor andel vi klarar inom maxtiden och kan när som helst plocka ut statistik för alla ledtider, säger David.
När SVF-satsningen inleddes och den nationella uppföljningsmodellen mejslades fram fanns de som tvivlade på att det skulle gå att fånga väntetiderna så. Idag kan man följa hur väntetiderna i alla standardiserade vårdförlopp ser ut runt om i landet. Men det finns fortfarande frågetecken runt uppföljningen. Idag publiceras de två första delarna i en artikelserie om den nationella SVF-uppföljningen.
Fler värmländska patienter med lungcancer upptäcks i tidigare skeden sedan de standardiserade vårdförloppen (SVF) infördes. Det framgår av en studie genomförd av distriktsläkaren Lisa Sallmén vid vårdcentralen i Värmlands Nysäter.