Nationell genomlysning av patologi – Utmaningar och föreslagna åtgärder

RCC:s genomlysning av patologin identifierar flera hinder som påverkar ledtiderna inom standardiserade vårdförlopp (SVF) och cancervården. Bristen på data och uppföljningsmöjligheter gör det svårt att optimera kapaciteten och säkerställa effektiv vård. Genomlysningen föreslår åtgärder för bättre datainsamling, samordning mellan regioner, införande av AI och digitala verktyg, samt förbättrade juridiska och tekniska lösningar på laboratoriet för att effektivisera diagnostiken och korta väntetider.

Genomlysningen är en del av RCC:s satsning på att tillsammans med regionerna skapa bättre förutsättningar för inom patologi och bild- och funktionsmedicin.

Samlad nationell kunskap och utökat regionalt samarbete

Genomlysningen visar på betydande brister i möjligheterna att följa upp patologiverksamheten i Sverige. Det är endast i undantagsfall möjligt att övervaka antalet remisser, deras innehåll, undersökningsvolymer, samt väntetider och ledtider för patologiflödet. Det saknas även planeringsverktyg för att hantera kapacitetsbehovet utifrån inflödet. Samtidigt sker teknisk och medicinsk utveckling snabbt inom cancervården, vilket erbjuder både möjligheter och nya krav på effektivisering och kompetensutveckling. Nationella system för uppföljning och öppna jämförelser av patologiflödet för att förbättra verksamheten framstår som avgörande i en tid av snabba förändringar och ökade behov.

Patologigenomlysningen tar särskilt fasta på rådande och ökande kompetensbrist inom patologin och att automatisering, AI-införande, samarbete mellan regioner samt uppgiftsväxling skulle kunna minska trycket på den personal som finns. Det diagnostiska inflödet, remisser, bör även ses över. Dessa lösningar behöver göras på alla nivåer och nationellt stöd behöver finnas på plats, till exempel genom riktlinjer, gemensam teknik och data som möjliggör nationell uppföljning. Srinivas Uppugunduri, styrgruppsmedlem för genomlysningen och verksamhetschef för RCC Sydöst säger:

- Vi behöver effektivisera arbetet mellan och över regionerna och därför behövs till exempel lösa upp de juridiska knutar som hindrar delning av digitala bilder. En nationell juridisk tolkning av reglerna kring digital delning behöver klargöras, och tekniska lösningar införas för att möjliggöra konsultation över regiongränserna. Nationella och gemensamma tekniska lösningar skulle kunna underlätta informationsöverföring mellan regionerna. Vi behöver använda resurserna smart och göra alla flöden - både inom och mellan regionerna - smidiga.

Datadriven vårdutveckling

Under 2023 inleddes 154 000 cancerutredningar, men bara 40 procent av patienterna fick sina diagnoser inom de förväntade tidsramarna. Patologi ingår i de flesta SVF och är därför avgörande för att uppfylla SVF-ledtiderna. En av de viktigaste slutsatserna i genomlysningen är att det behövs verktyg som kan följa upp patologiverksamheten nationellt och samtidigt hitta lösningar som underlättar regionalt samarbete. Ett harmoniserat kodverk bör tas fram för att säkerställa enhetliga benämningar och termer, och IT-lösningar för datainsamling och analys behöver implementeras. Fredrik Enlund är centrumchef vid Diagnostiskt centrum i Kalmar och ordförande i styrgruppen för patologigenomlysningen. Han betonar vikten av bra mätpunkter:

- Det är tydligt att patologin är central för cancervården, även utanför SVF:erna, och trycket på patologiverksamheterna ökar ständigt. Vi saknar exakta data för hur stor andel av remisserna till patologin som är en del av de standardiserade vårdförloppen, men våra intervjupersoner uppskattar andelen till ungefär en fjärdedel. Tack vare SVF:erna har vi data som visar att patologin kan vara en flaskhals i diagnostikskedet av cancervården, men det är flera aktörer i SVF flöderna som även påverkar den totala SVF-tiden för varje tumörtyp. SVF-ledtider är ett lagspel mellan flera aktörer i sjukvårdkedjan. Vi drar i genomlysningen slutsatsen att nationella riktlinjer för hur patologiremisser prioriteras och en ensning av ledtider av patologisvar skulle kunna effektivisera SVF:erna och förhoppningsvis kanske även cancervården generellt.

- Större provflöden i kombination med att flera analyser utförs på varje prov (till exempel utökande molekylär patologiska undersökningar) begränsar patologins möjligheter att uppfylla kravet i SVF-tiderna. Nyckeln är at få rätt remisser till patologilaboratorierna och utföra de nödvändigaste analyserna först för att optimera resurserna som finns inom verksamheterna.

Regionala projekt inom patologi och bild- och funktionsmedicin

Parallellt med de nationella genomlysningarna har regionerna under 2024 fått inkomma med ansökningar om medel för att förbättra sina verksamheter inom patologi och bild- och funktionsmedicin för att bättre kunna möta ledtiderna, vilket har resulterat i 107 pågående projekt i Sverige. Många av de förbättringsarbeten som startats i regionerna stämmer väl överens med de förslag som RCC lägger fram i sin patologigenomlysning.

- Att RCC på detta sätt ser till att låta regionerna själva få definiera och arbeta med sina egna processer, med sina utmaningar och möjligheter, samtidigt som vi tar ansvaret för att göra en heltäckande analys av situationen i hela landet ser vi som ett bra samarbete för att tillsammans förbättra cancervården. Vi kan även konstatera att resultaten och förslagen som RCC lyfter i våra genomlysningar stämmer väl överens med vad regionerna själva valt att fokusera på. Vi tror att nyckeln till framgångsrika lösningar ligger just i ett nära samarbete mellan nationella och regionala aktörer. RCC stöttar upp nationellt eller mellan regioner, både med kunskap och lösningar medan regionerna å sin sida har förmågan att hitta lokala eller regionala lösningar där förutsättningarna kan vara vitt skilda, säger Srinivas Uppugunduri.

Genomlysning av Patologi (pdf)

Relaterat material:

Genomlysning av bild- och funktionsmedicin (pdf)

Regionernas förbättringsarbete