Regionala cancercentrum i samverkan

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) har resulterat i att allt fler patienter med cancer utreds på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt i hela landet. Regeringens mål för andelen SVF-utredda patienter har därmed kunnat nås, men väntetiderna har inte förändrats under mätperioden. Det visar en ny rapport med data från 2017-2019 som Regionala cancercentrum i samverkan publicerar i dag.

Cancervårdens processledare och kontaktsjuksköterskor förverkligar nationella cancerstrategins intentioner i vården. RCC i samverkan uppmärksammade idag dessa viktiga yrkesgrupper genom att dela ut Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska till sex personer inom respektive kategori. Priserna överlämnades av H.K.H. Kronprinsessan Victoria under ett jubileum för nationella cancerstrategin.

PRESSINBJUDAN Tio års arbete med nationella cancerstrategin har gjort tydliga avtryck i svensk cancervård. För att uppmärksamma resultat och diskutera fortsatta utmaningar arrangerar RCC i samverkan och Socialdepartementet en jubileumsdag i Aula Medica på Karolinska Institutet månd den 3 februari kl. 09.00 – 17.30. Representanter från medierna är välkomna efter anmälan via länk nedan!

SKL har tillsammans med en grupp företag och organisationer beviljats finansiering från Vinnova för att starta en innovationsmiljö. Med visionen att eliminera cancer som dödsorsak och omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom ska innovationsmiljön bidra till att göra Sverige ledande på förebyggande, upptäckt, diagnostik, behandling och organisation för patientcentrerad uppföljning.

Det finns endast små socioekonomiska skillnader inom svensk lungcancervård. De som finns har dessutom minskat över tid. För väntetider och patientens tumörstadium vid diagnos syns inga skillnader alls. Det visar en ny registerstudie. – Inget tyder på att lågutbildade kommer till vården senare med mer avancerad cancer säger gävleforskaren och överläkaren Linda Willén, huvudförfattare till studien.

Beatrice Sundström hade tidigare fått en blödning efter en cellprovsundersökning. Därför var hon tveksam till att ta cellprov mitt i sin andra graviditet. I dag är hon tacksam att hon gjorde det. Den tidiga upptäckten av livmoderhalscancern gjorde att hon till och med kunde starta cytostatikabehandlingen innan dottern Julia föddes. För några år sedan trodde få att något sådant skulle vara möjligt.

Överlevnaden efter barncancer ökar allt mer. Det blir fler och fler personer som haft cancer som barn och som har ett långt liv framför sig. Sena komplikationer kan uppkomma efter cancersjukdomen under den fortsatta uppväxten och senare i vuxenlivet. Därför är det viktigt att de som haft cancer som barn följs upp så att biverkningar kan upptäckas tidigt och bli omhändertagna på rätt sätt.

Enligt det standardiserade vårdförloppet ska en misstänkt hudförändring tas bort inom sju dagar efter upptäckt. I Region Halland får 8 av 10 patienter hjälp inom den tiden. Enligt Carl Axenborg på sjukhuset i Varberg ligger en regional informationskampanj, ett gemensamt journalsystem men framförallt ett nytt och sammansvetsat arbetssätt bakom landets effektivaste utredning av misstänkt hudcancer.

När arbetsdagen blev övermäktig för kirurgklinikens sjuksköterskor inrättade klinikledningen en koordinatorstjänst. Två medicinska sekreterare sköter nu allt administrativt arbete kring utredningen av patienter inom sex standardiserade vårdförlopp. – Utan Hanna och Monica hade jag aldrig hunnit med mitt arbete, säger Malin Jannesson, kontaktsjuksköterska vid kirurgkliniken på Blekingesjukhuset.

För ett år sedan lanserade RCC elektronisk anmälan till Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Detta uppskattas av de kliniska verksamheterna. I sydöstra sjukvårdsregionen har flertalet kliniker övergått till elektronisk canceranmälan. – Vi har inga svårigheter med den nya inrapporteringen. Det är mycket lättare och smidigare än på papper säger Margareta Lundquist på kirurgkliniken i Västervik.