Regionala cancercentrum i samverkan

Region Dalarna är först ut att införa allmän screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i år. Dalarna startar i mars, Skåne i maj, Örebro i augusti och Östergötland och Norrbotten under hösten/vintern 2021. Övriga regioner börjar successivt införa screening under 2022. På sikt ska alla i Sverige mellan 60-74 år bli erbjudna ett avföringsprov och en undersökning för de som behöver.

En färsk uppföljning av hur covid-19-pandemin påverkat cancerområdet under hösten visar samma nedgång i antalet upptäckta nya cancerfall som under vårens pandemivåg. Uppföljningen gäller perioden mars till och med oktober i år och uppvisar en nedgång i inrapporteringen av antalet nya cancerfall på -10 % (median alla laboratorier) jämfört med motsvarande period 2019. Regionala skillnader kvarstår.

En stor jämförande långtidsstudie av canceröverlevnaden i de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder. De skillnader som tidigare fanns mellan länderna har minskat. Studien bygger på data från de fem ländernas nationella cancerregister och omfattar över två miljoner patienter som diagnosticerats med någon av nio utvalda cancersjukdomar mellan 1990 och 2016.

Hur många av alla som insjuknar i cancer har utretts enligt standardiserade vårdförlopp? Och hur många av de SVF-utredda patienterna har fått starta sin behandling inom angiven tidsram? Svaren finns nu lätt åtkomliga i RCCs nya SVF-statistik. Ett par nya grafer visar dels hur väntetiderna utvecklats över tid, dels hur mycket längre patienter som inte fått starta behandling i tid har fått vänta.

Immunterapin har slagit igenom i landet. Det visar RCCs senaste rapport om användningen av nya cancerläkemedel. Rapporten bygger på två års data och omfattar sammanlagt 7 229 registrerade läkemedelsbehandlingar under 2018-2019. Förbättrad rapportering har gjort att täckningsgraden kunnat uppskattas till omkring 60-70 procent, säger Kenneth Villma, Nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).

Diskussionen om den kliniska forskningen inom cancervården har på senare år präglats av oro. Antalet forskningsprojekt har minskat och läkemedelsindustrin har i ökande grad förlagt sina prövningar i andra länder. Covid-19-pandemin har gjort saken än värre. Forskningstudier har stoppats eller dragits ner. Frågan är om och hur vi ska kunna ta igen det vi nu har tappat.

Varje år insjuknar omkring 1 600 personer i huvud-halscancer i Sverige. Majoriteten är runt 65 år och flertalet är män. I en nyligen genomförd undersökning bland patienter som gått igenom en behandling för huvud-halscancer får vården bra betyg. Eva Hammerlid, kirurg och registerhållare för det svenska kvalitetsregistret för huvud-halscancer, är nöjd. Resultaten är bättre än hon förväntade sig.

Att få cancer under graviditeten är sällsynt. I Sverige handlar det om ungefär 120 gravida om året. Vårdens kunskap inom området är därför begränsad. För att samla kompetens och sprida kunskap om vård och behandling lanseras nu en webbaserad utbildning. Den vänder sig till vårdpersonal och bygger på patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv.

Känsliga samtal är en nödvändig del vid olika skeden under en cancerpatients sjukdomsförlopp. De hålls så gott som alltid i ett fysiskt möte och helst med en närstående närvarande. Men hur gör man när alla måste hålla fysisk distans? Det tar vi upp i RCCs nästa webbinarium tillsammans med en rad erfarna personer med god kunskap om patient- och närståendesamtal inom cancer- och palliativ vård.

Covid-19-pandemin kan tvinga fram behovet av avsteg från gällande behandlingsrekommendationer. Ett antal nationella vårdprogramgrupper inom cancervården har tagit fram särskilda dokument med tillfälliga avvikelser som kan tillämpas utifrån dagens situation. Tillsammans med sex vårdprogramordföranden ska vi diskutera tillfälliga avsteg och prioriteringar som kan behövas i respektive diagnosområde.