Regionala cancercentrum i samverkan

Beatrice Sundström hade tidigare fått en blödning efter en cellprovsundersökning. Därför var hon tveksam till att ta cellprov mitt i sin andra graviditet. I dag är hon tacksam att hon gjorde det. Den tidiga upptäckten av livmoderhalscancern gjorde att hon till och med kunde starta cytostatikabehandlingen innan dottern Julia föddes. För några år sedan trodde få att något sådant skulle vara möjligt.

Överlevnaden efter barncancer ökar allt mer. Det blir fler och fler personer som haft cancer som barn och som har ett långt liv framför sig. Sena komplikationer kan uppkomma efter cancersjukdomen under den fortsatta uppväxten och senare i vuxenlivet. Därför är det viktigt att de som haft cancer som barn följs upp så att biverkningar kan upptäckas tidigt och bli omhändertagna på rätt sätt.

Enligt det standardiserade vårdförloppet ska en misstänkt hudförändring tas bort inom sju dagar efter upptäckt. I Region Halland får 8 av 10 patienter hjälp inom den tiden. Enligt Carl Axenborg på sjukhuset i Varberg ligger en regional informationskampanj, ett gemensamt journalsystem men framförallt ett nytt och sammansvetsat arbetssätt bakom landets effektivaste utredning av misstänkt hudcancer.

När arbetsdagen blev övermäktig för kirurgklinikens sjuksköterskor inrättade klinikledningen en koordinatorstjänst. Två medicinska sekreterare sköter nu allt administrativt arbete kring utredningen av patienter inom sex standardiserade vårdförlopp. – Utan Hanna och Monica hade jag aldrig hunnit med mitt arbete, säger Malin Jannesson, kontaktsjuksköterska vid kirurgkliniken på Blekingesjukhuset.

För ett år sedan lanserade RCC elektronisk anmälan till Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Detta uppskattas av de kliniska verksamheterna. I sydöstra sjukvårdsregionen har flertalet kliniker övergått till elektronisk canceranmälan. – Vi har inga svårigheter med den nya inrapporteringen. Det är mycket lättare och smidigare än på papper säger Margareta Lundquist på kirurgkliniken i Västervik.

Genom aktivt arbete med så kallade PREM-data från SVF-uppföljningens patientenkäter har Region Värmland hittat ett bra sätt att komma framåt med standardiserade vårdförlopp i cancervården. Här hittar vi både peppande resultat och sådant som visar vad som kan förbättras. Det säger utvecklingsledaren Camilla Staaf om enkäterna som mäter patienternas upplevelser av standardiserat vårdförlopp (SVF).

– Vi behöver kraftsamla och fortsätta att samordna oss nationellt inom flera områden. Det säger Hans Hägglund, ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan och SKLs nya cancersamordnare, inför vårens bildningsresa till alla RCC. Nu ska han resa landet runt för att diskutera med alla regionala cancercentrum om det gemensamma uppdraget att skapa en god och jämlik cancervård.

Vilka patienter med misstänkt skelett- och mjukdelssarkom utreds just nu enligt standardiserat vårdförlopp? Och hur länge har de väntat? Med applikationen Qlikview kan David Wennergren och hans kollegor på Sahlgrenska universitetssjukhuset följa patienterna i realtid. – Vi ser även hur stor andel vi klarar inom maxtiden och kan när som helst plocka ut statistik för alla ledtider, säger David.

Systemen ser olika ut, liksom arbetssätten och rutinerna för väntetidsmätningen. Men gemensamt för några av de regioner som kommit långt med SVF-rapporteringen är att de arbetat intensivt med det från första början, med tydlig arbetsfördelning och i samarbeten över gränserna. Region Västerbotten kunde utnyttja etablerade välfungerande system och rutiner för att snabbt komma i gång.

När SVF-satsningen inleddes och den nationella uppföljningsmodellen mejslades fram fanns de som tvivlade på att det skulle gå att fånga väntetiderna så. Idag kan man följa hur väntetiderna i alla standardiserade vårdförlopp ser ut runt om i landet. Men det finns fortfarande frågetecken runt uppföljningen. Idag publiceras de två första delarna i en artikelserie om den nationella SVF-uppföljningen.