Gå direkt till innehåll
I takt med att överlevnaden efter barncancer ökar, ökar även behovet av rehabilitering.
I takt med att överlevnaden efter barncancer ökar, ökar även behovet av rehabilitering.

Pressmeddelande -

Förbättrad rehabilitering av barn med kognitiva svårigheter efter cancer

Att överleva cancer innefattar inte bara att ta sig igenom en cancerbehandling. Det handlar också om att efteråt kunna leva med de svårigheter sjukdomen, eller behandlingen, ibland ger. Livskvaliteten för barn och ungdomar som behandlats för hjärntumörer är i genomsnitt lägre än för barn med andra cancerformer. I takt med att överlevnaden efter barncancer ökar, ökar även behovet av rehabilitering.

Delprojektet ”Neurokognitiv rehabilitering”, som bedrivs inom ramen för barncancersatsningen i Mellansverige, syftar till att öka livskvaliteten hos barn som fått kognitiva svårigheter efter cancersjukdom eller cancerbehandling. Vanliga neurokognitiva komplikationer efter cancerbehandling är fatigue, problem med uppmärksamhet, minne, processhastighet och exekutiva funktioner såsom planering och konsekvenstänkande. Komplikationerna kan få stor påverkan på barnens vardag, skolgång och sociala tillvaro.

– Delprojektet bedrivs i flera steg med målet att förbättra uppföljning och rehabilitering av kognitiva svårigheter samt stärka stödet till barn och föräldrar. Steg 2 avslutades vid årsskiftet och steg 3 har nyligen påbörjats, säger Jenny Boija Bennbom, delprojektledare för neurokognitiv rehabilitering.

Tidigare arbete - kartläggning av situationen, steg 1

I det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer finns riktlinjer för uppföljning av neurokognitiva svårigheter. För att identifiera vad som behövde förbättras i Mellansverige avseende neurokognitiv problematik som en följd av hjärntumör eller annan cancer gjordes en kartläggning av vården för dessa patienter och följsamheten till vårdprogrammet.

Kartläggningen visade bland annat att det saknades tydliga strukturer för uppföljning och rehabilitering av neurokognitiv problematik. Den visade också att ansvarsfördelningen mellan hemsjukhus och barncancercentrum för dessa patienter inte är tydlig. Det framgick även att tillgång till neuropsykolog och specialpedagog är mycket begränsad för barn som genomgått cancerbehandling.

Nyligen avslutat arbete - skapa och testa strukturer, steg 2

I nästa steg av delprojektet har neuropsykolog, psykolog och specialpedagog arbetat med att ta fram förslag till struktur för uppföljning och insatser för barn och familj. Det har också arbetats fram förslag till struktur för kompetenshöjning inom neurokognitiv problematik hos vård- och skolpersonal i hela Mellansverige.

Förslaget till struktur för neurokognitiv uppföljning och rehabilitering innehåller bland annat följande insatser:

  • screening och strukturerad bedömning för att kunna ta fram riktade insatser
  • psykoedukation till patienter och föräldrar
  • neurokognitiv rehabilitering till patienter utifrån behov
  • neuropsykologisk konsultation för vård- och skolpersonal i Mellansverige
  • handledning och kompetenshöjning inom neurokognitiv problematik hos psykologer i Mellansverige.

Insatserna har testats i en pilot med 32 barn och involverat barnen och deras familjer, vårdpersonal och lärare. Ytterligare cirka 60 barn har fått indirekt hjälp via neuropsykologisk handledning till psykolog på hemorten.

Förslaget till struktur för specialpedagogiskt stöd innehåller bland annat följande insatser:

  • specialpedagogiska screeningar för att kunna ta fram riktat stöd
  • utbildande samtal med föräldrar
  • dialog med skola om föreslagna åtgärder samt uppföljning av dessa
  • handledning/utbildning av skolpersonal genom deltagande i skolmöten, telefonrådgivning och föreläsningar på enskilda skolor och för studenter vid speciallärarutbildningen.
Dessa insatser har testats i en pilot med 44 barn samt deras familjer, lärare och vårdpersonal.

Specialpedagogen har i arbetet använt ett egenutvecklat visuellt samtalsmaterial, ”Samtalsstöd för barn och ungdomar” (bilden), att använda i mötet med barn. Materialet finns på Hjärnkrafts webbplats och kan beställas till en kostnad som täcker emballage och porto.

Samtalsstöd för barn och unga, Hjärnkraft

– De neuropsykologiska och specialpedagogiska insatserna i steg 2 har varit mycket uppskattade av vård- och skolpersonal och föräldrar. Vård- och skolpersonal uttrycker att de fått ökad förståelse för barnets svårigheter och nödvändiga åtgärder. Och föräldrar har uttryckt en lättnad i att få hjälp att tydliggöra barnets behov av stöd gentemot skolan, säger Jenny Boija Bennbom.

Arbete enligt framtagna strukturer och utvärdering – steg 3

Det tredje i delprojektet innebär att de framtagna strukturerna för neurokognitiv uppföljning och rehabilitering och specialpedagogiskt stöd ska testas, finslipas och utvärderas i större skala. Delprojektet pågår under 2023 och förhoppningen är att man vid årets slut ska ha ett underlag över nödvändiga insatser, resursbehov, kostnader och finansiering som hemsjukhus och barncancercentrum i Mellansverige ska arbeta i enlighet med.

– Syftet är att Sjukvårdsregion Mellansverige ska kunna erbjuda alla barn med förvärvad hjärnskada efter hjärntumör eller annan cancer en likvärdig neurokognitiv rehabilitering och ett likvärdigt specialpedagogiskt stöd efter cancerbehandling, säger Jenny Boija Bennbom.

Här kan du läsa mer om delprojektet och andra insatser inom ramen för barncancersatsningen i Mellansverige.

Delprojekt inom barncancersatsningen

Fotnot: Denna artikel publicerades första gången i november 2021, som ett led i att lyfta goda exempel inom Sveriges barncancervård. Texten uppdaterades 18 januari 2023

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Kontakter

Jenny Patera

Jenny Patera

Presskontakt Kommunikationsstrateg RCC Syd 072-5882270

Relaterat innehåll

Micaela Herslow, kontaktsjuksköterska på Barncancercentrum, Lund

Transitionssjuksköterskan - en brygga mellan barn- och vuxensjukvård

Inom flera delar av barnsjukvården har man länge arbetat hårt för att övergången från barn- till vuxensjukvård ska bli så smidigt och bra som möjligt, med fokus på barnet och dess familj. På Barncancercentrum i Lund har man infört tjänsten transitionsjuksköterska, som både ska bidra till en än bättre effektuppföljning för ungdomar och unga vuxna, och ökad trygghet.

Sofie Holmgren, apotekare på barnavdelning 3 vid Norrlands universitetssjukhus

Apotekare inom barnonkologin – en del av teamet

Varje barncancercenter i Sverige har numera en apotekare anställd. Sedan ett år tillbaka arbetar Sofie Holmgren som apotekare på barnavdelning 3 vid Norrlands universitetssjukhus, där barn med onkologiska och hematologiska sjukdomar utreds och behandlas. Anställningen är ett av resultaten av en statlig barncancersatsning.

Uppföljning för barnens bästa

Uppföljning för barnens bästa

Tidigt upptäcka biverkningar, fånga upp barn som behöver stöd och ge dem det även efter sjukdomen. Det är syftet med den strukturerade uppföljning som Universitetssjukhuset i Linköping gör för barn som haft tumörer i centrala nervsystemet. Nu utökas uppföljningsmodellen så att även barn som haft leukemi erbjuds den.

Barnonkologihandboken

Barnonkologihandboken finns nu i flera regioner

Syftet med barnonkologihandboken är att bidra till en optimal vård av barn med en cancersjukdom. Den riktar sig främst till sjuksköterskor men kan också fungera som ett stöd för läkare, barnsköterskor och andra personalkategorier.

Mer än 100 initiativ för en bättre barncancervård

Mer än 100 initiativ för en bättre barncancervård

Barnonkologen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska Universitetssjukhuset har initierat drygt hundra initiativ i barncancerverksamheten för sjukvårdsregionen Stockholm Gotland. Fatigueskola och Family Talk Intervention är två framgångsrika exempel på initiativ som startats igång inom satsningen.