Allt fler överlever cancersjukdom i barndomen och har ett långt vuxenliv framför sig. En del får komplikationer av behandlingen redan under uppväxten som fortsätter att påverka det dagliga livet medan andra löper risk för hälsoproblem som debuterar senare i vuxen ålder. Nu har vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer reviderats.
Resultaten visar att det finns en stor efterfrågan av mer information med en tydligare överblick över vilken cancerrehabilitering som finns samt hur man som patient kan få tillgång till den och vad man som patient har rätt till.
Åtta regioner är nu i gång med att använda ett nytt digitalt verktyg för sexuell rehabilitering vid prostatacancer. Och fler regioner är på gång att implementera verktyget, som bland annat lyfter egenvård och reflektion som två viktiga delar av rehabiliteringen.
RCC lanserar ett efterfrågat vårdprogram för cancerrehabilitering för barn och ungdomar. Vårdprogrammet ska ge vårdpersonal tydliga, evidensbaserade rekommendationer för hur tidiga och sena komplikationer av cancer och cancerbehandling för barn och ungdomar kan förebyggas, utredas och behandlas.
I Sverige finns det uppskattningsvis 11 000 personer i Sverige som behandlats för cancer i barndom
Regionala cancercentrum i samverkan lanserar en ny webbutbildning som vänder sig till personal inom specialistsjukvården.
Regionala cancercentrum i samverkan presenterar ett uppdaterat vårdprogram för cancerrehabilitering.
Insjuknandet av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen har nästan tredubblats under perioden 2005–2019 och en ytterligare närmast fördubbling förutses till år 2034 om denna trend håller i sig. För ett långsiktigt och effektivt primärpreventivt arbete bör varje region aktivt arbeta för att bättre nå ut till befolkningen avseende risker och rekommendationer.
Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan lanserar en rapport som visar hur arbetet mot cancer bedrivits de senaste åren och prioriteringar framåt. Eftersom regeringen har aviserat att man planerar en uppdaterad cancerstrategi kan rapporten användas för att tydliggöra vilka delar som behöver finnas inom ramen för en ny cancerstrategi.
Barnonkologen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska Universitetssjukhuset har initierat drygt hundra initiativ i barncancerverksamheten för sjukvårdsregionen Stockholm Gotland. Fatigueskola och Family Talk Intervention är två framgångsrika exempel på initiativ som startats igång inom satsningen.
Syftet med barnonkologihandboken är att bidra till en optimal vård av barn med en cancersjukdom. Den riktar sig främst till sjuksköterskor men kan också fungera som ett stöd för läkare, barnsköterskor och andra personalkategorier.
Inom flera delar av barnsjukvården har man länge arbetat hårt för att övergången från barn- till vuxensjukvård ska bli så smidigt och bra som möjligt, med fokus på barnet och dess familj. På Barncancercentrum i Lund har man infört tjänsten transitionsjuksköterska, som både ska bidra till en än bättre effektuppföljning för ungdomar och unga vuxna, och ökad trygghet.
Det reviderade vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention innebär en övergång från screening, utredning och uppföljning, som tidigare i huvudsak utgått från cellförändringar, till en modell där risken för utveckling av cancer utgår från om HPV påvisas och vilken typ som påvisas.
Nu finns en nylanserad, kostnadsfri webbutbildning för de professioner som kommer i kontakt med personer som har haft cancer som barn. Den som går utbildningen kan bidra till att personer som haft cancer under barndomen får rätt uppföljning och stöd.
Unikt för programmet är en nationell samordning, som innebär att screeningen är utformad på samma sätt i alla Sveriges regioner –från erbjudande om screening till eventuell koloskopi. Beräknat är att minst 300 liv årligen kommer kunna räddas då screeningprogrammet är fullt utbyggt år 2026.
Tidigt upptäcka biverkningar, fånga upp barn som behöver stöd och ge dem det även efter sjukdomen. Det är syftet med den strukturerade uppföljning som Universitetssjukhuset i Linköping gör för barn som haft tumörer i centrala nervsystemet. Nu utökas uppföljningsmodellen så att även barn som haft leukemi erbjuds den.
Rehabiliteringsprogrammet har genomgått en resa från fysiska träffar, till att bli helt digitalt, för att nu ges digifysiskt – det bästa av två världar.
Geografiska och sociodemografiska faktorer påverkar vem som deltar i det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Personer med låg utbildningsnivå och inkomst deltar i programmet i lägre utsträckning.
Regionala cancercentrum i samverkan släpper introduktionsserie i fem delar om palliativ vård av barn och vad ett palliativt förhållningssätt innebär. De fem utbildningsfilmerna riktar sig till alla som arbetar med allvarligt sjuka barn.
I denna version av vårdprogrammet beskrivs en strukturerad uppföljningsmodell under tonår och tidigt vuxenliv i syfte att optimera patientinformationen samt att systematiskt bedöma behov av ytterligare psykosocialt stöd eller kognitiv utredning.
Införandet av allmän screening av tjock- och ändtarmscancer har gått smidigt och över all förväntan, menar specialistläkarna Daniel Sjöberg och Jan Lillienau, projektledare och samordnare för tarmcancerscreening i Region Dalarna och Region Skåne.