Prestigelöst samarbete bakom välfungerande SVF-uppföljning

Systemen ser olika ut, liksom arbetssätten och rutinerna för väntetidsmätningen. Men gemensamt för några av de regioner som kommit långt med SVF-rapporteringen är att de arbetat intensivt med det från första början, med tydlig arbetsfördelning och i samarbeten över gränserna.

I Region Västerbotten kunde de utnyttja de strukturer, funktioner och verktyg som behövdes för insamling och rapportering av vårdförloppsdata som är inbyggda i det nya och lovordade datalagret Diver. I Diver kan de till exempel identifiera SVF-patienter som kommer från andra regioner, vilket har betydelse för hur SVF-kodningen ska göras.

– Vi visste ju att SFV, ja de standardiserade vårdförloppena alltså, skulle komma men kände oss frågande kring hur vi skulle mäta. Det säger väntetidssamordnaren Lena Svensson i Region Västerbotten, som minns att det i början fanns en stor osäkerhet kring kodning av de standardiserade vårdförloppen.

– Det var inte förrän hösten 2015 det började lossna, i och med att vi fick KVÅ-koderna och vägledningarna. Då övergick det ganska fort till verkstad.

Även Göran Hugosson, som hade utsetts till lokal projektledare för införandet av SVF på våren samma år, kände sig vilsen i början.

– Min upplevelse var att jag fick i min hand ett projekt som ingen riktigt visste vad det innehöll. Dessutom märkte vi att arbetssätten varierade, ledtiderna mättes och redovisades på olika vis inom olika delar av regionen.

Läs fjärde delen i RCCs artikelserie om den nationella uppföljningen av SVF