Marginell påverkan på cancerdiagnostiken efter pandemin

Antalet diagnostiserade cancertumörer ligger på ungefär samma nivå som före pandemin. Det visar Regionala cancercentrum i samverkans sjunde delrapport om hur covid-19-pandemin påverkat cancerdiagnostiken i Sverige. Rapporten omfattar perioden januari 2020 till mars 2022.

I rapporten presenteras antalet rapporterade cancertumörer under pandemiåren 2020 och 2021 samt första kvartalet 2022 jämfört med 2019.

Under 2020 sågs en nedgång på -6,1 % jämfört med 2019, men det följdes av en uppgång på 3,1 % under 2021. En uppgång sågs även under första kvartalet för 2022 (4,5 %).

Pandemins sammantagna påverkan på cancerdiagnostiken under den undersökta perioden uppgick till mindre än 1 procent (-0,8 %).

– Resultaten bekräftar att diagnostiken nu i stort sett ligger på samma nivå som innan pandemin, något vi uppfattar som positivt. Farhågor om att nedgången av diagnostiserade tumörer under pandemins första år skulle leda till en ökning av antalet nya tumörer längre fram saknar hittills stöd i våra siffror, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef på RCC Mellansverige och rapportens huvudförfattare.

Då antalet tumörer årligen ökar på grund av befolkningstillväxt och en ökad andel äldre, är dock nedgången 2020 underskattad och uppgången 2021 överskattad. Avvikelserna kan handla om 1–2 procentenheter.

Skillnad mellan cancerformer

Förändringar i antalet diagnostiserade cancertumörer under den undersökta perioden skiljer sig åt mellan olika cancerformer.

Nedgången i rapporterad prostatacancer 2020 och 2021 var -18,1 % respektive -7,7 %. Första kvartalet 2022 sågs en uppgång med 8,3 %.

För cervixcancer in-situ var nedgången -13,6 % 2020 och -13,4 % 2021. Första kvartalet 2022 var nedgången -16,9 % jämfört med första kvartalet 2019.

– För prostatacancer har två års nedgångar följts av en uppgång första kvartalet 2022. Den tidigare observerade nedgången för cervixcancer in situ kvarstår. Utöver en pandemieffekt kan det inte uteslutas att införande av HPV-vaccin det senaste årtiondet samt primär HPV-testning i screeningprogrammet kan ha bidragit till nedgången, säger Johan Ahlgren.

Nedgången i antal rapporterade brösttumörer i riket under 2020 var -8,1 % och följdes 2021 av en uppgång på 2,6 %. Första kvartalet 2022 låg antal rapporterade brösttumörer i nivå med motsvarande period 2019.

Antal rapporterade hudmelanom sjönk med -3,1% 2020 och följdes av en ökning med 8,6 % 2021. En fortsatt tydlig ökning med 19,1 % sågs under första kvartalet 2022.

Inrapporteringsmönster uppdelat på åldersgrupp och kön

Den största procentuella nedgången sågs i åldersintervallet 18–49 år (-9,1 % 2021 respektive -9,7 % 2020) där cervixcancer in-situ sannolikt förklarar större delen av nedgången. I åldersintervallen 0–17 år och 60–69 år sågs inga statistiskt säkerställda förändringar under 2021 jämfört med 2019.

I övriga ålderskategorier sågs till skillnad från 2020 statistiskt signifikanta uppgångar under 2021. Sett till samtliga tumörformer under 2021 jämfört med 2019 sågs ingen påtaglig skillnad i förändringar i inrapportering mellan kvinnor och män.

Skillnader mellan de sex sjukvårdsregionerna

Under 2021 jämfört med 2019 sågs totalt för samtliga diagnoser statistiskt säkerställda uppgångar i Sjukvårdsregion Mellansverige (6,6 %), Södra sjukvårdsregionen (2,6 %), Sydöstra sjukvårdsregionen (2,7 %) och Västra sjukvårdsregionen (2,6 %). Uppgångarna i Norra sjukvårdsregionen (1,4 %) och Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland (1,6%) låg inom den statistiska felmarginalen.

RCC avser att fortsatt följa eventuella långtidseffekter av uppskjuten diagnostik under pandemins inledning.