Tätare uppföljning av kvinnor med högrisk-HPV ska hejda ökad livmoderhalscancer

Skyddseffekten för kvinnor som regelbundet tar gynekologiska cellprover med normalt provresultat har minskat något under senare år. Ett nytt vårdprogram håller på att införas i Sverige som kommer förbättra skyddet. Som en extra förebyggande åtgärd ska nu en tätare uppföljning av kvinnor med vissa typer av humant papillomvirus påbörjas för att bromsa den negativa utvecklingen.

Insjuknandet i livmoderhalscancer i Sverige har ökat. Färska svenska data visar att en del av ökningen beror på att skyddseffekten av normalt cellprov succesivt har minskat under 2000-talet. Kvinnor som bär på HPV 16 och 18 löper betydligt högre risk att utveckla cancer än andra och utvecklingen går fortare än för andra HPV-typer.

Regionala cancercentrum i samverkan har nu fastställt ett tillägg i det gällande nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention. Tillägget innebär att kvinnor med positivt testresultat för HPV 16 och/eller 18 och som fått normalt cytologiskt prov ska erbjudas ny provtagning efter 18 månader istället för 3 år som idag är rekommenderat.

Ändringen i vårdprogrammet baseras på ny kunskap om att de senaste årens ökning av insjuknandet i livmoderhalscancer främst drabbar enstaka kvinnor i den stora grupp som fått besked om att deras prov sett normala ut i mikroskop. I enlighet med vårdprogrammet kommer alla som har HPV och normalt cytologiskt prov att följas upp. Det nu beslutade tillägget innebär att kvinnor med HPV 16 och 18 identifieras och erbjuds därmed tidigare uppföljning.

Björn Strander, som är ordförande i den nationella vårdprogramgrupp som arbetat fram tillägget, är inte nöjd med takten på landstingens införande av det gällande screening­programmet. Han anser att det borde gå fortare och att det nya tillägget ytterligare motiverar ett snabbt införande.

– Om kvinnor med HPV-typer som ger störst risk för höggradiga cellförändringar får uppföljande kontroll tidigare kan vi relativt snabbt återskapa tillförlitligheten i screeningprogrammet och identifiera de kvinnor som har störst risk att utveckla förändringar trots normal cytologisk diagnos.

Beatrice Melin, ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan, menar att den viktigaste åtgärden för att få ner nyinsjuknandet är att landsting och regioner skyndar på införandet av det nationella vårdprogrammet, inklusive det nya tillägget. Och se till att det gemensamma IT-system som diskuterats länge och som behövs för att nationellt kunna följa upp de kvinnor det gäller förverkligas.

– När vi har en ökning av insjuknandet som motsvarar två kvinnor i veckan måste vi genomföra åtgärder så snabbt det bara går, trots att det ger mer arbete. Att hitta förstadier innan det hinner bli cancer minskar dels kostnaderna och arbetsbördan i vården, dels lidandet för de som slipper gå igenom en tuff cancerbehandling, säger hon.