Framtidens vård behöver RCCs kunskapsstyrningsmodell

Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Inför nästa fas har RCC gemensamt definierat ett antal utmaningar för framtidens cancervård. I en debattartikel publicerad idag i Dagens Medicin framgår hur RCC vill ta sig an dessa. Ståndpunkterna beskrivs även i ett positionspapper och kommer att skickas till Socialdepartementet inom ramen för regeringens rådslag om framtidens cancervård.

” Satsningarna på cancerstrategin och regionala cancercentrum har satt fart på svensk cancervård. Cancersatsningen visar att nationell samordning kan förenas med professionernas inflytande och lokalt självstyre. Många menar också att RCC-modellen för samlad kunskapsstyrning kan appliceras även i andra delar av vården.

Under hösten ska en ny organisation för kunskapsstyrning i vården införas inom ett tjugotal så kallade programområden. Därmed tar landstingen ett stort steg framåt vad gäller professionellt inflytande över vårdens utveckling och kvalitet.

I utredningarna bakom den kommande kunskapsorganisationen har betonats att intryck tagits av RCCs modell med samlad kunskapsstyrning. Vi som utvecklat modellen menar att ännu mer kan hämtas från våra gemensamma erfarenheter.

Att ha en nationell strategi har varit ovärderligt, det borde alla programområden ha vid start! Att ha samlat ansvar för såväl framtagande av kunskapsdokument som stöd till kvalitetsregister och förbättringar i vården via processledare är en framgångsfaktor för RCC.

Vår nationella samverkan, med stöd från SKL och avstämningar med tjänstemanna- och politiska ledningar där har varit en förutsättning för att nå dit vi är idag. Att lägga ansvaret för nationell samverkan i en region, med en processledare per programområde som stöd, gör det svårt att hålla det nationella perspektivet och riskerar försvaga arbetet för jämlik vård.

RCC behöver utvecklas. Vi har kommit en bra bit på väg men ser också utmaningar så som fler patienter, nya behandlingar och en kvarstående jämlikhetsklyfta. Uthållighet och kraftfulla insatser för att fortsätta förbättra cancervården krävs alltjämt.

Inför nästa fas har vi definierat de utmaningar cancervården står inför och hur vi vill ta oss an dessa. Vi ser fyra områden där fortsatta uppdrag till RCC kan möta framtidens behov och bidra till en ännu bättre och mer jämlik cancervård.

1. Patientinflytande
Patientmedverkan behöver vidareutvecklas för att möta framtida patienters behov och förväntningar.
RCC kan bidra genom att
Tillsammans med patientföreträdare utarbeta nationell patientinformation.
Utveckla verktyg och implementera modeller för inhämtande av patienters egenrapporterade upplevelser och hälsotillstånd för individanpassad behandling.

2. Prevention
RCCs uppdrag kan omfatta primärpreventivt arbete kring levnadsvanor och sekundärpreventivt arbete i form av hälsofrämjande samtal och rehabiliteringsbedömningar hos kontaktsjuksköterskor. Jämlik tillgång till screening och högt deltagande har potential att rädda liv.
RCC kan bidra genom att
Arbeta med att införa tobaksfri cancerbehandling och hälsofrämjande samtal i cancervården.
Tillsammans med landstingen leda införandet av nationell tarmcancerscreening.

3. Processarbete
Fortsatt arbete med sammanhållna vårdprocesser behöver prioriteras med fokus på delaktighet, kontinuitet och rehabilitering. Samverkan mellan specialiserad, primär- och kommunal vård behöver öka. Det nya arbetssättet med standardiserade vårdförlopp har gett effekt, men behöver stödjas och följas för långsiktig framgång.
RCC kan bidra genom att
Koordinera och utveckla arbetet med cancerprocesser och standardiserade vårdförlopp

4. Kunskapsstöd från professionerna
Samlad kunskapsstyrning inkluderar nationella vård­prog­ram, processarbete för implementering och kvalitetsdata för uppföljning. Inom cancerområdet används den nationella IT-plattformen INCA (informationsnätverk för cancervården) både som kvalitetsregisterplattform och som e-hälsolösning för funktioner som kliniska studier, patientsäker cytostatikabehandling och uppföljning av nya kostsamma läkemedel.

En samlad kunskapsorganisation svarar för evidensunderlag och bereder beslut, landsting och regioner beslutar och svarar för genomförande. Forskning, utveckling och kommunikation är viktiga komponenter och nationell samverkan stimulerar det regionala arbetet och hjälper till att lösa svåra och kontroversiella frågor.

Framtidens kunskapsstyrning behöver beakta skillnader i uppdrag mellan enskilda RC respektive RCC, liksom mellan organisationerna RC och RCC.
RCC kan bidra genom att
Strukturera uppföljningen i de nationella vårdprogrammen.
Leda ett pilotprojekt där vårdprogram- och registergrupper synkroniseras för ökad effektivitet och helhetssyn.”

Beatrice Melin RCC Norr, Filippa Nyberg RCC Uppsala Örebro, Gunilla Gunnarsson, RCC i samverkan, Mef Nilbert RCC Syd, Roger Henriksson RCC Stockholm Gotland, Srinivas Uppugunduri RCC Sydöst, Thomas Björk-Eriksson RCC Väst