Ny rapport: svensk strålbehandling lider brist på senior forskningskompetens

Strålbehandling är en av de viktigaste delarna inom cancerbehandling. Sverige har dock halkat efter i utvecklingen jämfört med flera andra länder, bland annat våra skandinaviska grannar. Rapporter från de senaste åren pekar att det finns behov av förbättringar inom områden såsom kompetenstillgång, klinisk forskning och teknikutveckling.

Den nationella arbetsgruppen för strålbehandling (NAG Strålbehandling) etablerades 2023 och har bland annat i uppdrag att följa utvecklingen inom svensk strålbehandling. Uppgifterna till rapporten har samlats in genom en enkät till landets 17 kliniker med uppdrag att bedriva strålbehandling under våren 2024 och avser 2023 års verksamhet.

Eventuellt Trendbrott

Antalet patienter som behandlades under 2023 var 27 632, något lägre än året innan (1,4% minskning). Om kommande rapporter också visar ett minskande antal behandlade patienter är det ett trendbrott då antalet patienter som erhåller strålbehandling tidigare ökat både på grund av ökad cancerincidens och att nya indikationer tillkommit. Bröstcancer och prostatacancer dominerar bland de patienter som får strålbehandling. Fördelningen mellan cancerdiagnoser skiljer sig dock åt mellan olika kliniker, sannolikt beroende på klinikernas olika uppdrag och andra regionala skillnader.

Utbildning

Totalt angavs 18 procent av alla verksamma inom svensk strålbehandling vara akademiskt meriterade, definierat som att vara doktorand, disputerad, docent eller professor. Bland läkarna och sjukhusfysikerna utgjorde de 48 respektive 49 procent av antalet verksamma i svensk strålbehandling, för strålsjuksköterskorna var det knappt en procent. Endast en av 57 läkare var professor.

-Bristen på forskningserfarenhet bland de läkare och sjuksköterskor som arbetar med strålbehandling uppfattas som en av orsakerna till att forskningsaktiviteten i landet är lägre än exempelvis i Danmark, säger Kjell Bergfeldt, ordförande i Nationella arbetsgruppen för strålbehandling.

Utrustning

Det finns 71 linjäracceleratorer i landet - en siffra som varit konstant de senaste åren. Det motsvarar 6,9 per miljon invånare, en siffra som är lägre än hos våra skandinaviska grannar. Man brukar räkna med att en linjäraccelerator har en livslängd på cirka tio år, enligt rapporten är 25 procent av acceleratorerna äldre än nio år.

Nya behandlingstekniker

I den nordiska benchmarkingen 2022 var skillnader i användning av nya behandlingstekniker som introducerats i modern strålbehandling de senaste decennierna ett av de mer uppmärksammade resultaten. Man kan nu se att användandet av stereotaktisk behandling (SBRT) ökat och att adaptiv behandling förefaller öka. Övriga jämförbara parametrar är oförändrade jämfört med föregående år.

Bemanning

I enkäten efterfrågades också antalet läkare, sjuksköterskor och fysiker som tjänstgör helt eller delvis inom strålbehandling. Antalet läkare var 123, motsvarande 73 heltidsekvivalenter. Direkt jämförelse med tidigare enkäter är inte möjlig men undersökningen visar att en relativt stor andel är yngre (mindre än fem års erfarenhet av strålbehandling). Antalet sjukhusfysiker (181) motsvarande 164 HTE och antalet sjuksköterskor som arbetar med strålbehandling var 558, motsvarande 513 HTE.

Kliniska studier

Antalet patienter i kliniska strålbehandlingsstudier har minskat jämfört med tidigare rapporter, bland annat den nordiska benchmarkingen. Data är dock inte fullständiga på denna punkt och behöver följas ytterligare.

-Svarsfrekvensen har varit hög, alla kliniker har svarat även om det saknas svar på några av frågorna. Arbetsgruppen vill rikta ett tack till alla som lagt ned arbete och svarat på enkäten, avslutar Kjell Bergfeldt.

Rapporten i sin helhet