Hur får vi en jämlik cancervård för transpersoner?

RCC samverkan bjöd in till en workshop för att diskutera hur könsbyte påverkar tillgången till en jämlik cancervård. Konsekvenser av den kommande könstillhörighetslagen, hur kallelse till screeningprogrammen fungerar för transpersoner och hur upptäckt av prostatacancer påverkas av hormonell behandling var ämnen som diskuterades.

Deltagarna kom från bland andra Transammans, RFSL, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, regionernas könsdysforimottagningar och screeningorganisationer samt Regionala cancercentrum.

Avstampet för dagen var den nya könstillhörighetslagen som träder i kraft den 1 juli. Fler personer i hälso- och sjukvården kommer att vara behöriga att utfärda intyg för könsbyte vilket kommer att ställa krav på att många vet om vilka konsekvenser det får. Under workshopen presenterade Socialstyrelsen hur lagen kommer att fungera, och deltagarna diskuterade hur man ska kunna nå rätt personer med information och vilken information som behöver finnas.

- I screeningsammanhang pratar vi ofta om svårnådda grupper utifrån socioekonomi, men det finns olika sorters barriärer. I det här fallet har vi organisatoriska och juridiska hinder att kalla rätt personer till rätt screening. En viktig utgångspunkt är att det är diskriminering att utesluta personer från screening på grund av att de har bytt juridiskt kön. Vården gör det inte av illvilja men vi har IT-system för screeningprogrammen som kallar de med kvinnligt personnummer och då kan man ramla ur kallelsesystemen när man byter personnummer. Det är inte jämlik vård, och vi måste lösa det helt enkelt, även om det är svårt, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare för Regionala cancercentrum i samverkan.

Flera förslag på hur man kan få en mer jämlik cancervård för transpersoner lyftes, och flera av deltagarna tog med sig konkreta idéer hem till respektive organisation.

- Jag tar med mig en idé om så kallad ”opt-in” för screening, andra deltagare har mer fokuserat på bemötande respektive information, säger Elin Ljungqvist.

Edward Summanen från Transammans var nöjd med dagen.

- Det är väldigt positivt att det finns ett engagemang för de här frågorna i vården. Vi i Transammans får höra många olika berättelser om utmaningar med att söka vård som vården inte alltid har inblick i. Och civilsamhället kan inte lösa dessa problem själva utan vi behöver att vård och myndigheter kliver in och hittar konkreta lösningar i dialog med oss. Vilket är precis vad som påbörjats idag, säger Edward Summanen.

Fakta

Den 1 juli i år träder den nya könstillhörighetslagen i kraft, Lag (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall. Syftet med den nya lagen är bland annat att det ska bli enklare att ändra det kön som framgår av folkbokföringen, alltså av personnumret. Bytet kräver inget samband med kroppsliga tillstånd eller diagnos.

Beslut enligt lagen om fastställande av kön i vissa fall ska fattas av Socialstyrelsen. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram bl.a. föreskrifter, kunskapsstöd och informationsinsatser. Föreskrifter och kunskapsstöd väntas bli klara senast i maj.

IT-stöden för screening använder information om ålder och juridiskt kön från folkbokföringsregistret för att kalla rätt personer till screening.

RCC har i uppdrag att stödja regionernas screeningverksamhet för att åstadkomma ett högt och jämlikt screeningdeltagande i hela landet t.ex. genom stöd till riktade insatser för dem vården har svårt att nå.

Sverige deltar i EU-projektet Joint Action CanScreen, där ett av arbetspaketen handlar om Outreach strategies to gender minorities.