Nytt simuleringsinstrument visar: 909 färre cancerfall per år med 3 procents minskad rökning!

909 färre nya cancerfall per år. Det kan bli resultatet om andelen rökare i Sverige minskar med 3 procent. Samhällets kostnader för tobaksrökning skulle samtidigt minska med totalt 217 miljoner per år. Det visar ett nytt simuleringsinstrument som utvecklats i ett samarbete mellan regionala cancercentrum och Uppsala universitet.

Från och med idag finns ett nytt instrument tillgängligt på regionala cancercentrums webbplats cancercentrum.se. Cancerpreventionskalkylatorn© underlättar för politiker och andra samhällsplanerare att beräkna hälsoekonomiska effekter på befolkningsnivå av förebyggande insatser ämnade att minska insjuknandet i cancer.

– Med cancerpreventionskalkylatorn kan vi göra simuleringar av hur förändringar i människors levnadsvanor i dagsläget skulle påverka nyinsjuknandet och vilka effekter det ger på de samlade samhällskostnaderna för cancer. Det säger Mats Lambe, professor och enhetschef för registerfunktion på RCC Uppsala-Örebro.

Baserad på kända riskfaktorer för cancer
Skattningarna i kalkylatorn är baserade på förekomsten i den svenska befolkningen av kända riskfaktorer för cancer som fetma, daglig rökning, fysisk inaktivitet och riskbruk av alkohol.

Enligt en prognos från Folkhälsomyndigheten kommer antalet cancerfall att öka kraftigt den närmaste 25-årsperioden. Samhällets kostnader för cancer år 2040 väntas därmed ha stigit med 90 procent jämfört med idag. Förebyggande åtgärder för att minska antalet nya cancerfall anses allt nödvändigare för att möta den befarade utvecklingen.

Visar även effekter av uteblivna motåtgärder
Cancerpreventionskalkylatorn ger även indirekt en skattning av effekterna av om ansvariga samhällsaktörer inte möter den utveckling som kan bli följden om aktuella prognoser över antalet rökare i Sverige, andelen individer med för högt BMI, antalet fysiskt inaktiva och ett ökat riskbruk av alkohol slår in.

– Sätter man inte in motåtgärder mot exempelvis den ökande förekomsten av kraftig övervikt, så att den på befolkningsnivå fortsätter öka med cirka 2 procentenheter vart fjärde år, kan vi förvänta oss 166 fler nya cancerfall per år och en ökad samhällskostnad på cirka 34 miljoner kronor, varav 13,5 miljoner drabbar hälso- och sjukvården, 15,7 kommunerna och 4,5 miljoner Försäkringskassan, säger Inna Feldman, hälsoekonom vid Uppsala universitet som utvecklat kalkylatorn.

Potential i preventiva åtgärder
De siffror som presenteras med hjälp av kalkylatorn ska inte uppfattas som exakta utan ger skattningar som illustrerar potentialen i preventiva åtgärder. Effekter av livsstilsförändringar på cancerbördan utgår från att allt annat är lika och baseras på konservativa uppskattningar.

Testa cancerpreventionskalkylatorn

Fakta

• Cancerpreventionskalkylatorn© (CPK) har utvecklats av Inna Feldman vid Uppsala universitet i samarbete med regionala cancercentrum och har finansierats av Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro.
  
• CPK är en vidareutveckling av Hälsokalkylatorn, som tidigare tagits fram av nätverket Hälsofrämjande sjukhus.
• CPK möjliggör simuleringar av hur förändringar i levnadsvanor påverkar nyinsjuknandet i cancer samt relaterade samhällskostnader. Skattningarna baseras på förekomsten i den svenska befolkningen av kända riskfaktorer för cancer så som fetma, daglig rökning, fysisk inaktivitet och riskbruk av alkohol.
• Kalkylatorns utgångsvärden baseras på rikssiffror. Simulering på länsnivå är möjlig och visar effekter baserade på befolkningsmängden i valt län.
• Resultaten redovisas dels som en förändring av antalet nya cancerfall relaterat till respektive levnadsvana, dels förändringar av samhällets kostnader vid en ökning eller minskning av antal nyinsjuknande inom respektive cancerdiagnos, uppdelat på hälso- och sjukvård, kommun och försäkringskassa.
• CPK omfattar idag 13 cancerdiagnoser där det finns klara och tydliga samband mellan levnadsvanor och insjuknande. De 13 diagnoserna täcker ca 45 procent av den totala cancerincidensen i Sverige.
• Prostatacancer, den vanligaste cancerformen i Sverige, ingår inte då säkra belägg saknas för att risken att insjukna påverkas av levnadsvanor.