Allmän screening av 60–79-åringar för tjock- och ändtarmscancer beräknas kunna minska antalet drabbade med 400 fall årligen. Men framgångsrik screening förutsätter ett högt deltagande i screeningprogrammet. En ny rapport från Regionala cancercentrum i samverkan visar att det behövs riktade insatser för effektivare screening i geografiska upptagningsområden där screening förväntas ge mest nytta.
Antalet personer som upptäcks och diagnostiseras med cancer har minskat under covid-19-pandemin. Antalet rapporterade tumörer har minskat med strax under 10 % under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Det framgår av Regionala cancercentrum i samverkans tredje rapport om pandemins effekter på cancervården.
Region Dalarna är först ut att införa allmän screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i år. Dalarna startar i mars, Skåne i maj, Örebro i augusti och Östergötland och Norrbotten under hösten/vintern 2021. Övriga regioner börjar successivt införa screening under 2022. På sikt ska alla i Sverige mellan 60-74 år bli erbjudna ett avföringsprov och en undersökning för de som behöver.
En stor jämförande långtidsstudie av canceröverlevnaden i de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder. De skillnader som tidigare fanns mellan länderna har minskat. Studien bygger på data från de fem ländernas nationella cancerregister och omfattar över två miljoner patienter som diagnosticerats med någon av nio utvalda cancersjukdomar mellan 1990 och 2016.
Diskussionen om den kliniska forskningen inom cancervården har på senare år präglats av oro. Antalet forskningsprojekt har minskat och läkemedelsindustrin har i ökande grad förlagt sina prövningar i andra länder. Covid-19-pandemin har gjort saken än värre. Forskningstudier har stoppats eller dragits ner. Frågan är om och hur vi ska kunna ta igen det vi nu har tappat.
Att få cancer under graviditeten är sällsynt. I Sverige handlar det om ungefär 120 gravida om året. Vårdens kunskap inom området är därför begränsad. För att samla kompetens och sprida kunskap om vård och behandling lanseras nu en webbaserad utbildning. Den vänder sig till vårdpersonal och bygger på patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv.
Känsliga samtal är en nödvändig del vid olika skeden under en cancerpatients sjukdomsförlopp. De hålls så gott som alltid i ett fysiskt möte och helst med en närstående närvarande. Men hur gör man när alla måste hålla fysisk distans? Det tar vi upp i RCCs nästa webbinarium tillsammans med en rad erfarna personer med god kunskap om patient- och närståendesamtal inom cancer- och palliativ vård.
Covid-19-pandemin kan tvinga fram behovet av avsteg från gällande behandlingsrekommendationer. Ett antal nationella vårdprogramgrupper inom cancervården har tagit fram särskilda dokument med tillfälliga avvikelser som kan tillämpas utifrån dagens situation. Tillsammans med sex vårdprogramordföranden ska vi diskutera tillfälliga avsteg och prioriteringar som kan behövas i respektive diagnosområde.
I samarbete med Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset bjuder Regionala cancercentrum i samverkan in till ett interaktivt webbinarium sänt från Karolinska i Solna. Webbinariet är riktat till chefer och ledare (inom alla professioner) för cancerrelaterad vårdverksamhet på klinik-, sjukhus- och regional nivå i hela landet. Webbinariet sänds imorgon fredag 3 april kl. 15.00-15.45
Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) har resulterat i att allt fler patienter med cancer utreds på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt i hela landet. Regeringens mål för andelen SVF-utredda patienter har därmed kunnat nås, men väntetiderna har inte förändrats under mätperioden. Det visar en ny rapport med data från 2017-2019 som Regionala cancercentrum i samverkan publicerar i dag.
Cancervårdens processledare och kontaktsjuksköterskor förverkligar nationella cancerstrategins intentioner i vården. RCC i samverkan uppmärksammade idag dessa viktiga yrkesgrupper genom att dela ut Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska till sex personer inom respektive kategori. Priserna överlämnades av H.K.H. Kronprinsessan Victoria under ett jubileum för nationella cancerstrategin.
PRESSINBJUDAN Tio års arbete med nationella cancerstrategin har gjort tydliga avtryck i svensk cancervård. För att uppmärksamma resultat och diskutera fortsatta utmaningar arrangerar RCC i samverkan och Socialdepartementet en jubileumsdag i Aula Medica på Karolinska Institutet månd den 3 februari kl. 09.00 – 17.30. Representanter från medierna är välkomna efter anmälan via länk nedan!
Kvinnor som regelbundet tar cellprov minskar risken att drabbas av livmoderhalscancer med 88 procent. Det visar en ny analys av data från det nationella kvalitetsregistret för livmoderhalscancerprevention. Detta är en viss minskning jämfört med tidigare då skyddet låg på 90 procent. Skyddet är dock fortfarande mycket högt. Cellprovskontroll är bästa sättet att skydda sig mot livmoderhalscancer.
Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården går framåt. Över 100 000 patienter har utretts enligt SVF sedan starten. Men vårdens kompetensförsörjning och kapacitetsbrister försvårar införandet. Rutiner för rapportering av data måste stärkas innan slutsatser kan dras om väntetiderna. Det framgår av den nya SVF-uppföljning, som Regionala cancercentrum i samverkan presenterar idag.
Gynekologisk cellprovtagning är en av Sveriges mest framgångsrika screeningverksamheter som har räddat många kvinnors liv. Stora utvecklingsinsatser har genomförts och i år har ett helt nytt nationellt vårdprogram sett dagens ljus. Det nya vårdprogrammet innebär att HPV införs som screeningmetod för kvinnor över 30 år, vilket innebär stora förändringar för alla verksamheter.
Det svenska screeningprogrammet med gynekologisk cellprovskontroll genomgår nu stora förändringar. Alla cellprover för kvinnor som har fyllt 30 år ska i fortsättningen analyseras för humant papillomvirus (HPV). Screeningen med gynekologiska cellprover blir därmed säkrare, effektivare och mer likvärdig i hela landet. På sikt väntas antalet fall av livmoderhalscancer minska.
Patienter med cancer som utretts enligt standardiserat vårdförlopp får behandling snabbare än innan vårdförloppen infördes. Det visar 2016 års väntetidsdata för SVF, som presenteras idag på regionala cancercentrums webbplats. I november 2016 redovisades väntetidsdata för första halvåret 2016. Nu finns data för hela 2016 och väntetiderna under båda halvåren 2016 är kortare än innan SVF infördes.
Patienter med cancer som utretts enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) får behandling snabbare än tidigare. Det visar den första nationella redovisningen av vårdförloppens väntetider, som RCC i samverkan presenterar idag. 52 procent av män som utretts enligt SVF för högrisk prostatacancer under första halvåret 2016 fick starta behandling i botande syfte inom 60 dagar. En tydlig förbättring.
Ledningarna för landsting och regioner ställde sig förra veckan unisont bakom RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare tre komplicerade cancerbehandlingar till två sjukhus i landet. Landsting och regioner förväntas fatta beslut senast den 1 april 2017, så att förändringen kan träda i kraft den 1 november 2017.
Regionala cancercentrum i samverkan lanserar idag en helt ny stödtjänst som ska göra det lättare för cancersjukvården att rekrytera patienter till kliniska studier. I samarbete med Nätverket för universitetssjukhusens prövningsenheter inom onkologi (NASTRO), har nu RCC i samverkan utvecklat en nationell databas för pågående kliniska studier – Cancerstudier i Sverige.
